En annorlunda sittplats

Mamma satt och fikade i soffan en stund i förmiddags och jag röjde runt i vardagsrummet. Jag jagade sladdar, fjärrkontroller, klättrade på mamma, tiggde muffins och var mitt vanliga charmiga jag. Plötsligt försvann jag bakom kanten vid sidan av soffan och det blev tyst en lång stund. Så mamma böjde sig ner för att se efter vad jag pysslade med.
Jag hade satt mig ner, med benen på vagnen och ryggen mot soffan, rumpan svävandes i luften. Jag var helt lugn och satt bara och filurade. Det hela såg väldigt avslappnat ut, om än lite lustigt, för jag lovar - min rumpa nuddade inte golvet.
Mamma skrattade jättemycket åt mig och sprang och hämtade kameran.


Sen fick jag syn på mina fötter och försökte stoppa in tårna i munnen. Då gick det såhär: